FALLGROP 10

 

 

Hjärnans förmåga att snabbt och korrekt tolka kroppens signaler försämras vid demenssjukdom och kan i vissa fall helt sluta att fungera.

Hjärnans miljarder nervceller har olika uppgifter att utföra och skador vid demens i specifika områden kan vara dramatiskt för den drabbade och förvånande för omvärlden.

 

Här är några av de skador som kan drabba nervceller vid demenssjukdom.

 

 

Så vad är det då för signaler som kroppen sänder till hjärnan och som kanske inte tolkas snabbt och korrekt?

 

  • Urinblåsan fylls och det går signaler till hjärnan som vi uppfattar som behov av att kissa, samma sak med ändtarmen. Vi demenssjukdom förekommer inkontinens som beror på att tarm och blåsa reflexmässigt tömmer sig. Ibland kan vi på den demenssjukes (så även små barn) beteende uppfatta att oron och rastlösheten kan vara ett behov av toalettbesök. Andra alternativ att förebygga tömning är att regelmässigt ta den sjuke till toaletten. (personalbrist kan leda till blöjor)

 

  • När vi upplever smärta så har vi lärt oss tolka signalerna så perfekt att vi kan ange graden av smärta och dessutom bokstavligen sätta fingret på den plats som smärtar.
    Vid demenssjukdom kan det verka som om den drabbade är mer smärttålig än normalt, men det är hjärnan som inte klarar av att på rätt sätt registrera smärtan. Jag har mött demenssjuka som har haft collumfraktur, men gått utan att klaga.

    När den demenssjuke anger att den har smärta så bör vi ta det på fullaste allvar, eftersom smärtan kan vara tecken på något allvarligt. Många gånger så har den drabbade personen inte yttrat något om smärta, men agerat aggressivt vid lyft, förflyttning osv. (Vid ett tillfälle så upptäkte personal färskt blod i avföringen, undersökning visade blödande magsår, mannen hade varit mycket aggressiv vid hjälpbehov).

    Ett stort och problematiskt symtom är tandvärk och infektioner hos personer med egna tänder och demenssjukdom. (Dålig aptit kan vara tecken på detta problem).

    Ont i ryggen kan vi alla ha och det är inte trevligt, så även för demenssjuka även om de inte kan klaga. Var uppmärksam på hur ni hjälper den sjuke upp och ner i stol och säng så inte ni överraskas av aggresivvt försvar om smärtan blir större.


  • Febertillstånd skall betraktas utifrån att den demenssjuke kan bli förvirrad redan vid 38 grader. Sätt in febernedsättande medel redan vid 37,5 grader.

 

  • Vid Alzheimers sjukdom drabbas området som tar emot synintryck, hörselintryck och känselintryck för sammanbrott och hjärnan kan inte sortera och ge en förklaring och den drabbade blir rastlös och orolig, vilket kan leda till förvirring på eftermiddagar och kvällar, Man bör vara observant hur mycket intryck den sjuke utsätts för. (Jag satt med en Alzheimer sjuk man och samtalade i dagrummet på ett boende. Så kommer plötsligt en av personalen gåendes i korridoren och säger glatt "hejsan, hur har ni det", sen försvinner hon ur syn håll för oss och mannen säger till mig "hon hade brått hon", men faktum var att hon inte alls gått fort).

    En demenssjuk med dessa problem kan uppleva i en grupp med 6 personer som att massor med människor pratar i munnen på varandra och den sjuke kan då stiga och lämna gruppen. (Personligen tror jag att många demenssjuka som vandrar runt i ett boende försöker att undkomma syn- och hörselstörningar).

    Samtala med den demenssjuke med ett långsammare tempo än normalt och ha inte så många ord i dina meningar.

 

  • När det gäller smakupplevelser så skall vi komma ihåg att den första smak vi får uppleva är sött och det är den smak som stannar längst kvar. Om den demenssjuke inte har diabetes så kan man sockra lite mer i maten och drycken. Sött skapar en behaglig känsla, dessutom lever våra nervceller på kolhydrater. (På ett boende ställde man ut små skålar med godis här och var för att de demenssjuka skulle få något gott och bli piggare, men det fungerade inte eftersom de demenssjuka inte förstod vad dom såg, så istället införde man godisstunder på eftermiddagarna).
  • Vi lever ju i värld där vi skall försöka att leva på ett så nyttigt sätt som möjligt för vår hälsas skull. Salta mindre sägs det. Om nu den demenssjuke inte upplever sältan på samma sätt som vi skall vi då inte få salta lite mer? Alternativet kan ju vara att den demenssjuke inte äter så bra, eller tycker att det inte är så gott. Så på ålderns höst menar jag att ät och må gott och avlid inte hungrig och eländig. (Ta upp det med anhöriga)

 

 

 

 

______________________________________________________________________________

 

 

 

 

info@fallgropar.se

Tommy Jonsson
fd Demenskonsult

 

 

 

STARTSIDA

 

 

 

 

 

EFTERMIDDAGEN SPEGLAR

MORGONENS HÄNDELSER

FALLGROPAR I DEMENSVÅRD