FALLGROP 4

 

 

 

Att kommunicera med demenssjuka kan ibland vara svårt om deras språkområden är angripna.

Den demenssjuke kanske kan tala men kan ha svårt att förstå vad som andra säger och då kan vi förledas att prata för mycket och för länge med den drabbade.

 

Ibland talar vi till språkförluster och vi glömmer att den demenssjuke fortfarande upplever kroppsspråk.


Den drabbade kanske sitter i en grupp med andra demenssjuka som inte har samma problem och då den drabbade inte helt uppfattar vad som sägs kan den bli olycklig och ge sig iväg från gruppen.

 

Språkstörning kan komma tidigt i demenssjukdomen, speciellt vid Alzheimers sjukdom, Blodkärlsdemenser har oftast kvar sitt språk längre.

 

TIDIGA FÖRLUSTER

 

När den drabbade har svårt för att finna orden, så är det oftast substantiv, ord som man kan sätta en, ett eller flera framför.

Den förlusten drabbar också förståelsen av dessa ord.

 

Den drabbade kan visa hur man använder föremålet eller säga vad man gör med föremålet. (En sådan som man äter med)

 

Ord som beskriver lägen kan bli svåra för den drabbade att förstå. Ord som över, under, på, framför osv.

 

SENARE FÖRLUSTER

 

Som jag tidigare sagt så finns verbförståelsen kvar längre och den drabbade kan säga dessa ord.

 

Ord som beskriver vad vi kan utföra, äta, sitta, sova, ligga osv...

 

Adjektiv beskriver känslor och tycks stanna kvar längst.

 

Den helt "stumme" demenssjuke kan helt plötsligt utbrista med adjektiv. "Oh så kallt"

 

Inlärda sånger och sångtexter sitter kvar längst.

(Jag satt på ett särskilt boende och mitt emot mig satt en mycket svårt språkstörd kvinna. Jag kunde inte föra ett samtal med henne. Kvinnan satt och bläddrade i en veckotidning och vid en speciell bild hajade hon till och utbrast med ett verb och två adjektiv hur hon kände inför bilden. TITTA, TITTA, FIN Å GO!  (Bilden föreställde en mamma med en liten baby i famnen)

 

 

SAMMANFATTNINGSVIS

 

Om den demenssjuke har språkstörningar så kan samtal i för stor grupp skapa "hjärnkollaps" och den drabbade reser sig upp och går iväg.

 

Om du räcker den drabbade ett föremål så beskriv vad man gör med det och vilken känsla det kan skapa.
"Här Svea får du en kopp med riktigt gott kaffe att dricka"

 

Om du vill att den drabbade skall utföra något så peka och visa. "Lägg koftan här på stolen, samtidigt som du klappar på den"

 

Till svårt drabbade bör man tänka på att bara använda verb och adjektiv. "Smaka vilken söt och god gröt du får. Är det gott?"

 

Min erfarenhet är att personal oftast inte känner till hur språkstörd den demenssjuke är och samtalar med den drabbade som om den inte hade någon störning. Vilket kan leda till aggressivitet i vissa situationer.

 

I en demensutredning ingår att testa språkförståelsen och kan låta så här.

 

"Jag vill att du skall ta pennan och lägga den mellan papperet och kuvertet"

 

Framför den som testas kan testaren lag ut fem föremål och kanske i detta fallet:


ETT GEM - EN PENNA - EN PENNVÄSSARE - ETT KUVERT OCH ETT PAPPER.

 

Om den testade inte klarar detta så blir det problem i vården om det är för många föremål i en aktivitet.

Personen förstår att den skall ta något och lägga det någonstans och det kan bli fel.

 

Man ger den drabbade ett kaffefat och pekar var den skall lägga det, samma sak med koppen och skeden och då kan den drabbade vara med och duka, samtidigt som den upplever en känsla av att vara behövd och får beröm.

 

Oaktivitet leder till att den demenssjuke vill ge sig av till en annan plats för att utföra något som den tycker är viktigt.

 

 

 

 

info@fallgropar.se

Tommy Jonsson
fd Demenskonsult

 

 

 

STARTSIDA

 

 

 

 

EFTERMIDDAGEN SPEGLAR

MORGONENS HÄNDELSER

FALLGROPAR I DEMENSVÅRD