FALLGROP 7

 

 

 

IDENTITET

 

En människas identitet utformas med att hon får stimuli från olika saker hon ser, hör, eller känner. Dessa stimuli varseblir hon, och tack vare varseblivningen bildar hon egna inre modeller. Inre modeller är en sorts bild man har om någon viss sak, exempelvis att salmiak smakar illa. Men, dessa inre modeller kan ändras om denna person råkar äta en god sorts salmiak, då varseblir hon denna sak på nytt, och följaktligen ändras den inre modellen, till att salmiak är gott. Identitet är en mycket viktig del av individens jag-uppfattning.

Många menar att barndomen har stor betydelse för de värderingar vi bär med oss genom livet vilket är sannolikt eftersom yngre hjärnor är mer plastiska.

 

Demenssjuka upplever sig ofta identitetslösa där de befinner sig. Detta beror på de olika minnesförluster som personen drabbats av.

 

Dessutom drabbas de av förluster när det gäller det som är grundläggande behov för oss alla för att vi skall uppleva att vi är någon och att vi har en egen identitet.

 

Det ligger i demenssjukdomens natur att dessa förluster uppstår och vår viktigaste uppgift är hjälpa de drabbade att återfå kontrollen över dessa förluster.

 

Om något av dessa grundläggande behov tas bort drabbas vi av det som vi kallar för kris och därmed kan man säga att demenssjuka alltid är i en kris.

 

DE VIKTIGA GRUNDBEHOVEN

 

TRYGGHETSBEHOVEN

 

GEMENSKAP

Vi har alla i grunden ett behov av att ha gemenskap med andra som vi upplever som viktiga för oss. Detta grundläggs redan i vår barndom då mamma och pappa är viktigast. Om demenssjuka inte vill ha gemenskap med arbetsplatsen för att den inte känns inte rätt, så är det inte så konstigt att skall gå hem till mamma, partnern, barnen osv.

 

NÄRHET

Redan i vår barndom blir närheten till de viktiga personerna i vårt liv en grundläggande faktor för vår trygghet. Har vi inte hört ropen "å hjälp mamma"

Vi vill inte ha närhet till vem som helst och när som helst. Även om vi älskar vår partner så är det inte självklart att vi vill ha den personen i vår närhet på toaletten. Eftesom ett demenssymtom är "Aansiktsagnosi" ninnesförlust för ansikten så möter demenssjuka ofta främmande personer i situationer där närheten kan upplevas som fel och otrygg. Vi vill uppleva att vi känner personen och att det känns rätt att klä av oss inför den personen, ha den i vårt sovrum, ha den i vårt duschrum osv

Här har vi situationer som kan skapa problem i vården.

 

UPPLEVELSEBEHOVEN

 

SJÄLVBESTÄMMANDE

Ett av våra viktigaste behov är att få vara självbestämmande.
Om du tänker efter så bottnar otfast konflikter i ditt hem i att någon fråntas sitt självbestämmande.

Den demenssjuke klarar inte av att vara självbestämmande, resultatet blir ofta "galet". Här blir det extra viktigt att tänka att inte hjälpa den drabbade för mycket.

 

KOMPETENS

Den första kompetens vi får utveckla är att äta själv, vilket också är en av de sista funktionerna som den drabbade har kvar.

Ord som vad du är duktig och vad du kan är viktiga för oss och dessa ord måste demenssjuka få uppleva i samband med olika handlingar.
Inaktivitet för demenssjuka leder till att de tackar för sig och talar om att de minsann skall gå till en plats där deras komptens efterfrågas.

 

SKAPANDE

Att få vara skapande i den grupp som man känner trygghet i är så viktigt för oss.

Minns hur barnen skapade teckningar som var oidentifierbara, men som vi beskrev som, jättefina och fantastiska. En stor lögn till våra barn, men som hade en så viktig funktion, nämligen att det man gjorde var efterfrågat och behövt.

Den känsla måste demenssjuka få uppleva i olika små aktiviteter utformade efter deras sjukdomsnivå.

Annars går den demenssjuka hem för att skapa mat, passa barn, mjölka kor, eller fixa jobbet.

 

 

FÅ VARA SEDD OCH BEKRÄFTAD ATT MAN BEHÖVS OCH FYLLER EN FUNKTION

 

För att kunna ge demenssjuka den tillfredsställelsen behövs kunskap om hur personen gjort själv under sin friska period.

Vilka valde de att ha gemenskap med och vad skapade de då tillsammans?

 

Vilka hade de närhet till och hur tog det sig i uttryck?

 

Vad vad var det som var viktig kompetens för personen? Vad skapde den helst när den hade en stund över? Vad var det som var viktigast i hemmet?

 

Vad har personen skapat praktiskt och i relationer som varit viktigt för densamme?

 

BYGG INDIVIDUELLA MÅL

Ur denna kunskap bygger du små mål att arbeta för. Det handlar inte om ständig aktivering, men regelbunden.

 

Exempel
Svea hade haft de finste krukväxterna i byn och hon fick tre dagar i veckan hjälpa till att gå runt och vattna blommorna. Hon upplevde att hon fyllde en funktion och att hon skulle vara där. (ytterdörren till boenden var aldrig låst)

 

Rut fick hjälpa till att duka till kaffet. Ett fat, en kopp och en sked i taget med visningshjälp var de skulle placeras. (på detta boende var också ytterdörren olåst)

 

Demenssjuka MÅSTE få uppleva att de fyller en funktion där de är.

Att bara sitta, vandra runt eller äta räcker inte.

 

Kom ihåg att ansiktsagnosi ( minnesförlust för ansikten) är ett vanligt symtom vid demens. Varför är det så viktigt för oss att bli presnterade för varandra när vi sätter oss ner i en ny grupp? Jo känslan av att vara någon som skall vara där just då och som fyller en funktion i gruppen (identitet).

 

Brukar ni vid måltider och fikastunder börja med att presentera varandra? Jag heter Lena och jag arbetar här och här bredvid mig sitter Gertrud och hon bor här, men är ifrån Grillom.... osv....

______________________________________________________________________________

 

 

 

 

info@fallgropar.se

Tommy Jonsson
fd Demenskonsult

 

 

 

STARTSIDA

 

 

 

 

EFTERMIDDAGEN SPEGLAR

MORGONENS HÄNDELSER

FALLGROPAR I DEMENSVÅRD